regn, regn och åter regn..
Jodå, ännu en grå dag med regnet som faller ner men de gör itne så mycket flr jag måste städa här hemma och de är lättare att göra när de regnar än om de skulle vara strålande sol ;)
Blir nog lite bakande idag oxå då jag och barnen skulle gjort de igår men de hanns inte redigt med.. Men de löser vi nog :D
Igår va en rätt seg dag, jag kom aldrig riktigt igång men idag är jag MYCKET piggare!
Så nått ska väl hinnas med :P
Jahopp, nähe.. Hoppas alla har en bra dag i regnet :)
//Sofie ♥
Hitta de här på facebook, lite kul me tanke på att man insåg att man använder vissa av dessa ord ;)
Å nu lite Västervikska .. Till att börja med, ett par saker att tänka på. Ord med a-ändelser bör ibland bytas ut mot e-ändelser, men det är lite oklart när och varför. Tänk på att inte uttala alla ”r” som ”ärr” utan mer som ”äuwh” (hädanefter symboliserat med w)
Wavle = Svira runt, festa.
Döh eller dô = Det betyder ungefär ”du/hörrdu”. Går att använda efter nästan alla påståenden (i början och slutet av meningen) Döh, ett glas wött döh.
Affäärrn = I Västervik har man inte handlat, man har vatt åt affäärrn.
Kasche = Den där saken av plast som man lägger sina varor i efter man har vatt te affäärrn.
Wätte ma om ja ha feel = Uttalas långsamt, drygt och tillbakalutat. Man kan i stort sätt inleda alla sina meningar med de orden. Det finns faktiskt ett helt gäng farbröder i Västervik som aldrig haft fel. Någonsin!
Gört = Ett fantastiskt ord. Det betyder ja, gör det. Har på senare tid vuxit till sig i större städer men vi vågar påstå att det föddes just här.
We = Ett verb som kan ersätta alla andra verb i svenskan. ” Va wer du mee” – Vad gör du? ”Det wer sa” – Det ordnar sig.
Wuga = Sårskorpa
Hett dunn/dutt? = Hittade du den/det? ”Näe, ja lett men ja hittern inte”.
Bär dante åt = Gör sig bäst om man uttalar det med sträng lärarröst samtidigt som man ser personen som man tycker ska skärpa sig djupt i ögonen. Funkar lika bra på ölglada semesterfirare som på barn.
Katig = Kaxig. ”Nu är du inte så katig va?” Ingen utanför vår kommun förstår vad vi pratar om.
Gyud så fyult = Din nya frisyr är inte så snygg.
Det beroche på = Det beror på.
’na = En effektiv förkortning som syftar till henne. ”Såg du ’na?”
’n = Manliga motsvarigheten till ’na.
Speddvaj = Västerviks nationalsport. Uttalas så av de insatta. De har ofta en keps på huvudet.
Fek = Fikade.
Hanses/Honoms = Hans. ”Jag såg hanses kärng med en kasche mat från affäärrn?
Wedit wolit = Riktigt kul. Säg det gärna lite förvånat som att du är överraskad.
Ejämte = Brevid.
De spörs = Det beror på/vi får se.
En hälften av varje mä en halv wäk (hälften av varje mä wäk upp te tjugi) = En klassisk delikatess från gatuköket Åhmans, inmundigas med fördel vid soluppgången. Testa och se vad du får. Glöm inte wäken.
Vá vee! = Oj då, vilken stor vedhög.
Så dann du e = Du är tokig du.
En wöwuti wegnwock = En rödrutig regnrock.
Her eller hur = Hur som helst. Beroendeframkallande bekvämt att säga när man väl börjat.
Unna mä da = Flytta på dig.
Va hålls du me? = Vad gör du?
Boffs = Knuffas.
Opperst = Överst.
Bakanför = Bakom.
Wing ma = Ring mig.
Du ä inte wedit wedi = Du är inte riktigt som man ska vara.
Ta dän = Ta bort.
Dämp da döh = Var tyst
De höjner = Det ser ut att klarna upp.
Fniske te sa = Göra sig fin t.ex. till ett kalas.
Fnyker = Snöar lite lätt.
Bögel = Buckla.
Gröpper = Gropar.
Wänner = Springer.
Wul te da döh = Fixa till luggen.
Blawwe = Blarra, prata mycket.
Vuart = Vackert.
Avenschuuk = Avundssjuk.
Kvape = Flöte.
Skranta = Grässluttning, slänt.
Skrangle å = Gå ner i vikt.
Stalp = Stup.
Dardera = Omgivningarna.
Titt dänna, nu hålls han å påter opp pära = Titta där, nu tar han upp potatis.
Wavle = Svira runt, festa.
Döh eller dô = Det betyder ungefär ”du/hörrdu”. Går att använda efter nästan alla påståenden (i början och slutet av meningen) Döh, ett glas wött döh.
Affäärrn = I Västervik har man inte handlat, man har vatt åt affäärrn.
Kasche = Den där saken av plast som man lägger sina varor i efter man har vatt te affäärrn.
Wätte ma om ja ha feel = Uttalas långsamt, drygt och tillbakalutat. Man kan i stort sätt inleda alla sina meningar med de orden. Det finns faktiskt ett helt gäng farbröder i Västervik som aldrig haft fel. Någonsin!
Gört = Ett fantastiskt ord. Det betyder ja, gör det. Har på senare tid vuxit till sig i större städer men vi vågar påstå att det föddes just här.
We = Ett verb som kan ersätta alla andra verb i svenskan. ” Va wer du mee” – Vad gör du? ”Det wer sa” – Det ordnar sig.
Wuga = Sårskorpa
Hett dunn/dutt? = Hittade du den/det? ”Näe, ja lett men ja hittern inte”.
Bär dante åt = Gör sig bäst om man uttalar det med sträng lärarröst samtidigt som man ser personen som man tycker ska skärpa sig djupt i ögonen. Funkar lika bra på ölglada semesterfirare som på barn.
Katig = Kaxig. ”Nu är du inte så katig va?” Ingen utanför vår kommun förstår vad vi pratar om.
Gyud så fyult = Din nya frisyr är inte så snygg.
Det beroche på = Det beror på.
’na = En effektiv förkortning som syftar till henne. ”Såg du ’na?”
’n = Manliga motsvarigheten till ’na.
Speddvaj = Västerviks nationalsport. Uttalas så av de insatta. De har ofta en keps på huvudet.
Fek = Fikade.
Hanses/Honoms = Hans. ”Jag såg hanses kärng med en kasche mat från affäärrn?
Wedit wolit = Riktigt kul. Säg det gärna lite förvånat som att du är överraskad.
Ejämte = Brevid.
De spörs = Det beror på/vi får se.
En hälften av varje mä en halv wäk (hälften av varje mä wäk upp te tjugi) = En klassisk delikatess från gatuköket Åhmans, inmundigas med fördel vid soluppgången. Testa och se vad du får. Glöm inte wäken.
Vá vee! = Oj då, vilken stor vedhög.
Så dann du e = Du är tokig du.
En wöwuti wegnwock = En rödrutig regnrock.
Her eller hur = Hur som helst. Beroendeframkallande bekvämt att säga när man väl börjat.
Unna mä da = Flytta på dig.
Va hålls du me? = Vad gör du?
Boffs = Knuffas.
Opperst = Överst.
Bakanför = Bakom.
Wing ma = Ring mig.
Du ä inte wedit wedi = Du är inte riktigt som man ska vara.
Ta dän = Ta bort.
Dämp da döh = Var tyst
De höjner = Det ser ut att klarna upp.
Fniske te sa = Göra sig fin t.ex. till ett kalas.
Fnyker = Snöar lite lätt.
Bögel = Buckla.
Gröpper = Gropar.
Wänner = Springer.
Wul te da döh = Fixa till luggen.
Blawwe = Blarra, prata mycket.
Vuart = Vackert.
Avenschuuk = Avundssjuk.
Kvape = Flöte.
Skranta = Grässluttning, slänt.
Skrangle å = Gå ner i vikt.
Stalp = Stup.
Dardera = Omgivningarna.
Titt dänna, nu hålls han å påter opp pära = Titta där, nu tar han upp potatis.
